Hur gör man en energikartläggning?

• Först går man igenom underlag och driftdata.
• Sedan kommer platsbesök där man ser hur systemen körs.
• Därefter jämför man drift mot behov.
• Sist prioriterar man åtgärder efter kostnad, nytta och rimlig återbetalningstid.

Därför börjar energioptimering med en energikartläggning

En energikartläggning är ofta första steget i en energioptimeringsprocess. Enligt Energimyndigheten börjar energieffektiviseringsarbetet ofta där, eftersom kartläggningen visar hur mycket energi som köps in och används. För stora företag finns dessutom lagkrav på kvalitetssäkrad energikartläggning minst vart fjärde år enligt lagen om energikartläggning i stora företag, EKL. För mindre fastighetsägare och BRF:er är energikartläggning däremot normalt inget generellt lagkrav enligt EKL, även om andra energikrav kan gälla, till exempel energideklaration för många byggnader. Har du redan en energideklaration kan den ge bra bakgrund, men den har ett annat syfte och ersätter inte en driftinriktad energikartläggning.

Innan en energikartläggning

Samla rätt underlag från start

Innan en energikartläggning behöver beställaren plocka fram det som går att mäta mot. Det brukar vara elräkningar, driftdata, ritningar, tidigare besiktningsprotokoll, uppgifter om öppettider, driftstider och tidigare ombyggnader. Finns det äldre energideklarationer eller uppgifter om ventilation, värmepumpar, belysning och styrning ska de med direkt. Då slipper man gissa sig fram senare.

Bestäm mål, avgränsning och nivå

En vanlig miss är att starta för brett. En bra energikartläggning blir bättre när man vet vad man vill få svar på. Är målet att sänka effekttoppar, minska elkostnaden i garage, få ordning på ventilationen i en äldre fastighet eller hitta rätt nästa steg i en större energioptimering process? För stora företag ska kartläggningen ge en representativ bild av den totala energianvändningen och leda fram till kostnadseffektiva åtgärder.

Under en energikartläggning

Vad ingår i en energikartläggning?

Vad ingår i en energikartläggning? Kärnan är att gå igenom hur energi tillförs, används och var förlusterna finns. I praktiken brukar man titta på värme, ventilation, kyla, belysning, tappvarmvatten, driftmönster, styrning, reglering och ibland även delar av verksamhetsenergin. Energimyndighetens vägledning lyfter också att man ska identifiera betydande energianvändning och ta fram underlag för åtgärder och fortsatt plan.

För oss på Powelon blir det här extra relevant eftersom vi redan arbetar med energioptimering, elinstallationer och lösningar inom styrteknik och reglerteknik. Det gör att en energikartläggning i fastighet eller lokal inte stannar vid fina ord i en rapport. Den kan kopplas till riktiga installationer och riktiga förbättringar.

Så ser en bra energioptimering process ut efter rapporten

Efter en energikartläggning ska det vara lätt att se vad som bör göras nu, vad som kan vänta och vad som inte är värt pengarna. En bra rapport mynnar ut i en tydlig ordning för åtgärder. Först brukar man ta driftfrågor och styrning. Sedan mindre investeringar. Därefter större ingrepp som påverkar installation, teknikrum eller hela system. Det är ofta där en vettig energioptimering process skiljer sig från ett allmänt sparpaket som mest låter piggt på möte nummer tre.

Vad är skillnaden mellan energikartläggning och energideklaration?

En energideklaration visar hur mycket energi en byggnad använder och hur den ligger till energimässigt. Den kan också ge förslag på förbättringar. En energikartläggning går djupare och tittar på hur energin faktiskt används i vardagen, hur systemen fungerar och vilka åtgärder som kan ge effekt. För stora företag är energikartläggningen dessutom bredare och kan också omfatta verksamhetens energianvändning och transporter.

Vad beställaren bör kräva efter avslut

När energikartläggningen är klar ska beställaren få:

1. Rapport som visar hur läget ser ut idag och vilka delar som har kontrollerats

2. En enkel lista med förslag på åtgärder, vad de kostar och vad de kan spara

3. Underlag för nästa steg, till exempel mätvärden, råd för drift och förslag på uppföljning

4. Dokumentation från jobbet, om det också har gjorts installationer eller andra åtgärder

5. En plan för när resultatet ska följas upp

Läs mer om tjänsterna och om företaget Powelon.

Därför är dokumentationen viktig

Bra dokumentation sparar tid, pengar och huvudbry. Om något behöver ändras senare måste nästa elektriker kunna förstå hur installationen är gjord. Det gäller särskilt i större fastigheter, butikslokaler, garage, BRF:er och ROT projekt där många delar hänger ihop.

8 dokument som är viktiga efter avslutad elentreprenad

1. Relationshandlingar som visar hur det blev

Det första du ska be om är relationshandlingar. Det betyder ritningar och underlag som har uppdaterats efter hur installationen faktiskt blev utförd på plats.

Det kan till exempel vara:

• Elritningar
• Gruppförteckningar
• Schema
• Centralunderlag
• Uppdaterad märkning

2. Egenkontroll checklista för el

Egenkontroll för el ska visa att arbetet har kontrollerats under vägen och innan anläggningen togs i drift. Det ska inte bara vara något som sägs muntligt. Det ska finnas på papper eller i digital form. Det ska framgå vilka kontroller som är gjorda, datum och vem som har gjort dem. För dig som beställare är det ett viktigt kvitto på att jobbet verkligen har följts upp.

3. Egenkontrollprogram för el

Det är också bra att veta att ett elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram för el. Det är företagets arbetssätt för att planera, följa upp och kontrollera elinstallationer.

Som beställare behöver du inte få hela företagets interna pärm. Men du ska kunna få tydlig dokumentation från det jobb som utförts hos dig. Om entreprenören jobbar strukturerat märks det ofta direkt. Underlagen är tydliga, kontrollerna är signerade och det är lätt att se vad som är gjort.

4. Installationsintyg för el

Många vill också ha ett installationsintyg för el när entreprenaden är klar. Namnet kan skilja sig mellan olika jobb, men tanken är enkel. Du ska få ett dokument som visar vad som har installerats, var det är gjort och när arbetet blev klart.

Ett installationsintyg för el gör det enklare att följa upp entreprenaden i efterhand. Det blir också tydligare för fastighetsägare, förvaltare och framtida entreprenörer vad som lämnats över.

5. Provningsprotokoll och testresultat för större arbeten

Om något har mätts, testats eller provats ska det också gå att visa. Det gäller till exempel kontroller före idrifttagning och funktionstest efteråt.

Det brukar ofta handla om att man har kontrollerat att skydd fungerar som det ska, att rätt grupper går till rätt delar, att märkningen stämmer samt att anläggningen fungerar efter spänningssättning.

6. Gruppförteckning och märkning

En central utan rätt gruppförteckning skapar problem direkt. Samma sak gäller dålig eller gammal märkning. Därför ska du kräva att centraler, grupper och annan märkning är uppdaterad när entreprenaden är klar.

7. Manualer, produktblad och driftinformation

Om projektet innehåller styrning, reglering, energibesparing, batterier, värmepumpar eller annan teknisk utrustning behöver du mer än bara ritningar. Du behöver också produktblad, manualer och tydlig driftinformation.

Det är särskilt viktigt i fastigheter där man vill ha kontroll på energianvändning, drift och framtida service. Om du inte får den informationen blir det lätt att kunskapen försvinner så fort projektet är avslutat.

8. Lista över fel och åtgärder

Om det har varit fel, ändringar eller anmärkningar vid besiktningen ska allt skrivas ner tydligt. Du ska kunna se vad som varit fel, vad som har fixats och om det är något som inte är klart än.

Det här är extra viktigt i ROT projekt där mycket kan ändras under jobbets gång.

Det här ska du alltså kunna få ut

En bra egenkontroll av el bör visa:

• Vilka delar som har installerats eller byggts om
• Vilka kontroller som har gjorts
• Om något har mätts eller provats
• Vem som har gjort kontrollen
• När kontrollen gjordes