Hur fungerar ett solcellsbatteri i en BRF?

Ett solcellsbatteri lagrar el som föreningens solpaneler producerar men som inte används direkt. När produktionen är hög laddas batteriet. När solcellerna producerar mindre kan den sparade elen användas i fastigheten.

Det betyder att föreningen kan använda mer av sin egen solel istället för att köpa lika mycket från elnätet. Batteriet kan också hjälpa till att minska höga effekttoppar, beroende på hur anläggningen är inställd och vilket elnätsavtal ni har.

Spara el från dagen till kvällen

Solceller producerar mest när solen lyser, men föreningens elanvändning är inte alltid som störst samtidigt. Ett garage kan behöva belysning på kvällen och ventilationssystemet kan fortsätta gå när solen har gått ner.

Med ett batteri kan en del av elen som producerats tidigare under dagen användas vid dessa tillfällen. Det gör att föreningen inte behöver köpa lika mycket el från nätet just då.

Exempel på hur batterilagring fungerar under en dag

Tänk dig en bostadsrättsförening med solceller som producerar 40 kWh under några timmar mitt på dagen. Fastigheten använder samtidigt 25 kWh. Då finns ett överskott på 15 kWh.

Om föreningen har ett solcellsbatteri med 10 kWh användbar lagringskapacitet kan en stor del av överskottet sparas. På kvällen kan fastigheten använda den lagrade energin istället för att köpa motsvarande mängd el. En mindre del går förlorad vid laddning och urladdning. Det här är ett förenklat exempel, men visar varför ett batteri kan vara intressant för en BRF med stor solelproduktion.

Vad kan en bostadsrättsförening använda den lagrade elen till?

Det beror på hur fastighetens elsystem är uppbyggt. I många föreningar är det framför allt den gemensamma fastighetselen som kan använda energin från solceller och batterier.

• Belysning i trapphus, förråd och garage
• Ventilation och fläktar
• Hissar och andra gemensamma installationer
• Värmepumpar och teknisk utrustning
• Laddning av elbilar, om laddsystemet är anslutet på rätt sätt

Kan den lagrade solelen användas i lägenheterna?

Ja, det kan vara möjligt, men det kräver rätt lösning för föreningens elförsörjning och mätning. Om varje lägenhet har ett eget elnätsabonnemang kan föreningen normalt inte bara skicka över el från sitt gemensamma batteri till de boendes hushåll.

Vissa bostadsrättsföreningar använder istället gemensam el med individuell mätning och debitering, ofta kallat IMD. Då kan förutsättningarna se annorlunda ut. Innan föreningen planerar att dela solel mellan lägenheterna behöver man därför undersöka hur elanläggningen och elavtalen är ordnade.

När kan ett solcellsbatteri sänka föreningens elkostnader?

Det finns flera saker som påverkar ekonomin. Hur mycket solcellerna producerar, när fastigheten använder el och vad föreningen betalar för inköpt el är några av de viktigaste.

Mindre behov av att köpa el från nätet

Om föreningen säljer mycket solel mitt på dagen men behöver köpa tillbaka el på kvällen kan ett batteri vara intressant. Den ekonomiska nyttan beror på skillnaden mellan värdet av att sälja överskottet och kostnaden för att köpa el senare. Man behöver också räkna med energiförluster och kostnaden för själva batteriet. Ett batteri ger därför inte automatiskt lägre totalkostnader. Det behöver finnas tillräckligt mycket el att lagra och ett behov av att använda den senare.

Batteriet kan minska höga effekttoppar

I vissa fastigheter används mycket el samtidigt. Det kan till exempel hända när värmepumpar, ventilation och flera laddplatser är igång. Ett batteri som är rätt dimensionerat kan då hjälpa till att minska hur mycket effekt fastigheten behöver ta från elnätet under kortare perioder.

Om det ger en besparing beror bland annat på föreningens elnätsavgifter. Därför behöver man titta på både elanvändningen och avtalet innan man räknar på vinsten.

Ett större batteri behöver inte vara bättre

Det är lätt att tänka att så stor lagringskapacitet som möjligt är det bästa valet. Men ett batteri som sällan laddas fullt eller används ordentligt kan bli en onödigt dyr investering. Storleken bör istället anpassas efter hur mycket överskottsel föreningen producerar och hur stort elbehovet är när solen inte skiner. Här är det viktigt att skilja mellan batteriets kapacitet i kWh, alltså hur mycket energi det kan lagra, och effekten i kW, som visar hur snabbt det kan laddas eller leverera el.

Vad bör BRF-styrelsen undersöka innan den investerar?

Börja med att titta på föreningens befintliga elanvändning och solcellsproduktion. Har ni redan solceller finns ofta mätvärden som visar hur mycket el som produceras, används direkt och skickas ut på elnätet.

Ta också reda på när fastigheten använder mest el. Är behovet störst på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen?

Räkna på kostnaden innan ni bestämmer er

Be om en ekonomisk beräkning som visar hur mycket föreningen kan spara per år. Den bör även innehålla installationskostnad, beräknad livslängd, underhåll och eventuell framtida kostnad för att byta batteriet.

Tänk också på att en bostadsrättsförening som juridisk person normalt inte kan använda privatpersoners skattereduktion för grön teknik. 

Kontrollera var batteriet kan placeras

Ett större batterilager behöver en genomtänkt placering. Det gäller bland annat ventilation, temperatur, brandskydd och möjlighet till service.

För batterilager med en kapacitet över 20 kWh finns särskilda brandskyddsregler. Läs gärna mer hos Elsäkerhetsverket om planering av batterilager.

Vanliga frågor om solcellsbatterier i bostadsrättsföreningar

Kan ett solcellsbatteri lagra el från sommaren till vintern?
Nej, vanliga solcellsbatterier används främst för att flytta el mellan olika timmar under dygnet. De är inte avsedda för att lagra stora mängder solel från sommaren och använda den flera månader senare.

Fungerar solcellsbatteriet vid strömavbrott?
Inte automatiskt. För att ett batteri ska kunna försörja delar av fastigheten vid strömavbrott krävs en anläggning som är byggd och installerad för reservkraft. Ett vanligt nätanslutet batteri ger inte den funktionen bara för att det finns lagrad energi.

Måste föreningen redan ha solceller?
Ett batteri kan även laddas med el från elnätet, men då handlar det inte om att lagra egen solel. För en BRF som vill använda mer av sin solcellsproduktion är det viktigt att se hur batteriet passar ihop med solpanelerna och den befintliga elanläggningen.

Varför behövs en underhållsplan för el och energi?

Fastighetens tekniska system jobbar varje dag. Ventilation, värme, pumpar, belysning och styrsystem påverkar både komforten och föreningens kostnader. Om något börjar gå sämre märks det inte alltid direkt.

Det kan till exempel vara en pump som drar mer el än tidigare, ventilation som går längre än den behöver eller belysning som står på när ingen använder lokalen. Därför är det bra att följa upp fastigheten flera gånger under året i stället för att bara titta på kostnaderna när årsredovisningen ska göras.

Första kvartalet – hur gick vintern?

Börja året med att titta på vinterns energianvändning. Jämför gärna med samma period året innan. Har elförbrukningen gått upp mycket utan någon klar anledning kan det vara värt att undersöka varför.

Titta bland annat på:

• fastighetsel
• värme och varmvatten
• ventilation
• effektuttag
• felanmälningar från boende

Har flera boende till exempel klagat på kalla lägenheter samtidigt som energianvändningen ökat kan styrningen behöva ses över.

När behöver en elektriker kopplas in?

Styrelsen ska inte själv börja felsöka elcentraler eller andra elektriska installationer. Om något verkar avvika är det bättre att låta en elektriker kontrollera orsaken.

Det kan till exempel gälla:

• elcentraler
• pumpar
• fläktar
• belysning
• värmesystem
• styrutrustning

Powelon arbetar med både styr- och kraftinstallationer samt tekniska installationer i fastigheter. Läs mer om våra elinstallationer.

Andra kvartalet – gå igenom elanläggningen

Våren är en bra tid för att se över sådant som ska åtgärdas innan hösten och vintern kommer tillbaka. Kontrollera om det finns återkommande fel, gammal utrustning eller elinstallationer som börjar bli dags att byta.

Det kan också vara läge att se över gemensam belysning i exempelvis:

• trapphus
• garage
• förråd
• källare
• tvättstugor
• utomhusmiljöer

I många fastigheter finns det fortfarande belysning som kan styras bättre med närvaro eller tider.

Tredje kvartalet – se över styrningen inför hösten

Ventilation, värme och andra system kan ha gamla drifttider som hängt med i flera år. De kanske fortfarande fungerar, men det betyder inte att de är rätt inställda.

Kontrollera exempelvis:

• när ventilationen startar och stannar
• temperaturinställningar
• pumpar och fläktar
• belysningsstyrning
• annan automatisk styrning

Det är också här energioptimering kommer in. När man mäter och följer upp hur fastigheten använder energi går det lättare att se var det finns onödig förbrukning.

Fjärde kvartalet  – summera året

I slutet av året är det dags att samla ihop vad som hänt. Har energikostnaden ökat? Har samma fel kommit tillbaka flera gånger? Finns det någon installation som kräver mycket service? Skriv ner sådant som bör tas med i nästa års budget. Det kan vara allt från mindre justeringar till större investeringar i exempelvis styrsystem, belysning, elcentraler eller energilösningar.

Vem gör vad i en BRF?

Styrelsen behöver inte kunna allt om el och energi. Det viktiga är att följa utvecklingen och ta hjälp när något behöver undersökas. En enkel ansvarsfördelning kan se ut så här:

Område                         BRF-styrelsen                                         Elektriker eller tekniker
Energiförbrukning         Följer kostnader och förändringar          Undersöker tekniska orsaker
Elcentraler                     Rapporterar fel och planerar kontroll      Kontrollerar och utför elarbete
Belysning                      Ser var det finns problem                        Byter, installerar och styr
Ventilation                     Följer drift och boendes synpunkter       Kontrollerar el och styrning
Styrsystem                     Följer resultatet                                       Justerar och bygger om
Underhållsplan              Prioriterar och budgeterar                       Ger tekniskt underlag

Koppla service till energiuppföljningen

En serviceplan blir bättre om ni också följer vad som händer med energianvändningen efter en åtgärd. Om ni till exempel justerar ventilationen i april kan ni jämföra förbrukningen före och efter.

Samma sak gäller efter byte av belysning, nya styrinställningar eller arbete med pumpar. På så sätt ser ni om åtgärden gav det resultat ni räknade med.

Fyra kontroller om året kan räcka långt

En underhållsplan för el och energi behöver inte vara avancerad. Det viktiga är att följa upp fastigheten regelbundet, skriva ner avvikelser och ta tag i sådant som återkommer. Med en kvartalsvis plan får styrelsen bättre koll på vad som behöver göras nu och vad som kan planeras längre fram.

Powelon hjälper BRF med både energioptimering och elinstallationer. Vi kan hjälpa till att gå igenom fastighetens installationer, hitta onödig energianvändning och ta fram rätt åtgärder.

Vad menas med miljonprogrammet?

Miljonprogrammet omfattar de bostäder som byggdes i Sverige under åren 1965–1974. Under perioden uppfördes drygt en miljon bostäder, både flerbostadshus och småhus.

Många av fastigheterna är nu omkring 50–60 år gamla. Boverket beskriver också ett fortsatt behov av underhåll och modernisering i delar av beståndet.

För en BRF eller fastighetsägare kan en större renovering därför vara ett bra tillfälle att kombinera byggnadsunderhåll med energieffektivisering.

Var börjar en energirenovering?

En energirenovering bör utgå från hur fastigheten faktiskt använder energi. Det kan finnas stora skillnader mellan två hus som byggdes under samma period. Uppvärmningssystem, ventilation, tidigare renoveringar, elanläggning och användning påverkar vilka åtgärder som ger bäst resultat.

En första kartläggning kan bland annat omfatta:

• uppvärmning och varmvatten
• ventilation och värmeåtervinning
• belysning
• pumpar och fläktar
• styr- och reglersystem
• fastighetsel
• elcentraler och distribution
• effektuttag och belastning

Styrning och reglering är ofta en viktig del

Äldre fastigheter kan ha styrsystem som har byggts om i flera omgångar eller som inte längre arbetar optimalt tillsammans med övriga installationer.

Modern styr- och reglerteknik kan exempelvis användas för att anpassa:

• temperaturer
• drifttider
• ventilation
• pumpar
• värme
• kyla
• belysning

Hos Powelon arbetar vi med energioptimering, styrteknik och reglerteknik för fastigheter och bostadsrättsföreningar. Målet är att hitta var energi används i onödan och vilka tekniska förändringar som kan minska förbrukningen.

Ventilation och värmeåtervinning

Ventilationen är ett annat viktigt område vid en energirenovering i miljonprogrammet. Äldre ventilationslösningar kan exempelvis ha höga luftflöden under tider när behovet är lågt eller sakna effektiv värmeåtervinning.

Vanliga åtgärder kan vara:

• injustering av luftflöden
• nya fläktar
• förändrade drifttider
• behovsstyrning
• värmeåtervinning
• installation eller modernisering av FTX-system
• uppdaterad styrning

Elentreprenören kommer ofta in när ventilationsanläggningen behöver ny kraftmatning, styrning, givare, motorer eller andra elektriska komponenter.

Värmepumpar kan förändra fastighetens elbehov

Vid en större renovering kan även fastighetens uppvärmningssystem förändras. Installation av exempelvis bergvärme eller andra värmepumpslösningar kan minska behovet av köpt värme, men samtidigt öka fastighetens elanvändning och effektbehov. Därför behöver elanläggningen bedömas som en del av projektet.

Belysning är ofta en relativt enkel åtgärd

Gemensamma utrymmen i flerbostadshus kan innehålla många armaturer som används under stora delar av dygnet. Byte till energieffektiv belysning kan kombineras med närvarostyrning eller tidsstyrning. På Powelon kan vi även se över befintliga belysningsanläggningar och bedöma var det finns potential att minska energianvändningen.

Vad gör elentreprenören under renoveringen?

Vid en elinstallation under renovering kan arbetet bland annat omfatta kraftinstallationer, styrsystem, elcentraler, kabeldragning och anslutning av teknisk utrustning.

Elentreprenören kan även behöva samordna arbetet med andra yrkesgrupper när fastigheten får nya värmepumpar, ventilationssystem, pumpar eller kylanläggningar.

Exempel på elarbeten vid energirenovering

Arbetet kan exempelvis bestå av:

• nya kraftmatningar
• ombyggnad av elcentraler
• styr- och reglerinstallationer
• givare och mätutrustning
• anslutning av pumpar och fläktar
• elinstallation till värmepumpar
• belysningsinstallationer
• laststyrning
• mätning av energi och effekt

Vilka delar som behövs avgörs efter fastighetens befintliga system och vilka energiåtgärder som planeras.

Samordning mellan el, värme och ventilation

En energirenovering består sällan av en enda installation. När exempelvis ett nytt ventilationssystem installeras påverkas både el, styrning och värme. En ny värmepump kan i sin tur förändra belastningen på elanläggningen.

BRF:er, prioritera åtgärder efter behov och ekonomi!

För en bostadsrättsförening är det sällan ekonomiskt rimligt att byta alla tekniska system samtidigt.

Ett bättre upplägg är ofta att dela upp arbetet i etapper och prioritera åtgärder utifrån fastighetens tekniska skick, energianvändning, kommande underhåll, investeringskostnad, förväntad energibesparing, effektbehov samt systemens återstående livslängd.

Börja med en genomgång av fastigheten

En bra BRF-energieffektivisering börjar med att ta reda på var energin används och vilka system som har störst förbättringspotential.

Vad är en effekttopp?

En effekttopp uppstår när flera installationer eller system kräver mycket el under samma period.

Det kan exempelvis ske när:

• ventilation och kyla går med hög belastning samtidigt
• värmepumpar startar samtidigt som andra större laster
• flera elbilar börjar laddas samtidigt
• elektrisk uppvärmning går på hög effekt
• maskiner eller annan teknisk utrustning startar samtidigt.  

Energiförbrukning mäts vanligtvis i kilowattimmar, kWh. Effekt beskriver i stället hur mycket el som används vid en viss tidpunkt och mäts i kilowatt, kW. Det är därför skillnad på att använda mycket el under en längre period och att använda mycket el samtidigt.

Vad är ett effektabonnemang?

Ett effektabonnemang eller en nätavgift med effektavgift innebär att kostnaden helt eller delvis påverkas av hur hög effekt fastigheten tar ut från elnätet.

Flera elnätsföretag använder redan effektavgifter. Hur avgiften beräknas varierar mellan nätföretagen. Därför behöver man först kontrollera villkoren i det egna elnätsavtalet.

Ett vanligt upplägg är att en eller flera av månadens högsta effektnivåer ligger till grund för avgiften. Även tidpunkten för uttaget kan påverka kostnaden hos vissa nätföretag.

För en fastighetsägare räcker det därför inte alltid att titta på den totala elförbrukningen. Det är även relevant att undersöka när elen används och vilka system som belastar fastigheten samtidigt.

Ett exempel på en effekttopp

Tänk er en fastighet där följande system startar ungefär samtidigt på morgonen:

• ventilationen går från nattdrift till normal drift
• värmepumpen ökar sin effekt
• laddningen av tjänstebilar pågår
• belysningen tänds
• kök och annan verksamhetsutrustning startas

Varje system kan fungera helt normalt. Problemet uppstår när deras sammanlagda effektuttag blir högt under samma tidsperiod. Om några av lasterna i stället kan starta senare eller styras ned under en kort period kan effektkurvan bli jämnare. Det är själva grundprincipen bakom laststyrning i en fastighet.

Så fungerar laststyrning i en fastighet

Laststyrning innebär att fastighetens elanvändning övervakas och att vissa laster regleras utifrån den tillgängliga effekten. Systemet kan exempelvis prioritera vilken utrustning som behöver köras direkt och vilken som kan vänta.

Det kan innebära att:

• laddningen av elbilar minskar när värmepumpen behöver hög effekt
• ventilationssystem startar stegvis på morgonen
• vissa installationer flyttas till tider med lägre belastning
• värme, kyla och ventilation samordnas bättre
• ett batterilager används när fastighetens effektuttag närmar sig en bestämd nivå

Börja med att mäta fastighetens effektuttag

Det går inte att arbeta effektivt med effekttoppar utan att först förstå hur fastigheten använder el.

En genomgång kan visa:

• när dygnets högsta effektuttag inträffar
• vilka installationer som är aktiva vid dessa tidpunkter
• hur länge topparna varar
• om samma mönster återkommer
• vilka laster som går att flytta eller reglera
• Det är en viktig del av en bredare energioptimering, där elanvändning, styrning och tekniska installationer analyseras tillsammans.

Hos Powelon arbetar vi med bland annat styrteknik och reglerteknik för fastigheter, företag och bostadsrättsföreningar. Det gör det möjligt att både hitta energitjuvar och undersöka hur fastighetens effektuttag kan fördelas bättre.

Sänk effektavgiften med smartare starttider

En av de enklare åtgärderna kan vara att se över när tekniska system startar. I många fastigheter finns fasta tidsscheman som har hängt med länge. Ventilation, värme, kyla och annan utrustning kan därför starta vid exakt samma klockslag.

Genom att sprida starterna över exempelvis 15, 30 eller 60 minuter kan belastningen ibland minska utan att komforten påverkas märkbart.

Samordna värme, ventilation och kyla

Fastighetens tekniska system behöver ses tillsammans. Om värmesystemet arbetar hårt samtidigt som ventilation eller kyla arbetar i motsatt riktning används både energi och effekt i onödan. Reglerteknik kan användas för att mäta exempelvis temperaturer och andra värden och därefter justera systemen automatiskt.  Det ger bättre möjligheter att hålla en jämn belastning och minska perioder med högt effektuttag.

Se över laddningen av elfordon

Laddinfrastruktur kan stå för en stor del av fastighetens samtidiga effekt. Där kan dynamisk lastbalansering vara ett alternativ. Laddningen anpassas då efter hur mycket effekt resten av fastigheten använder. När belastningen från exempelvis ventilation, värmepumpar eller andra installationer sjunker kan mer effekt gå till laddningen.

Undvik att styra enbart efter elpriset

Lågt elpris betyder inte automatiskt låg elkostnad. Om flera system väntar på en billig eltimme och därefter startar samtidigt kan resultatet bli en ny effekttopp.

En bättre strategi är därför att väga samman flera faktorer, exempelvis elpris, fastighetens aktuella belastning och villkoren i nätavtalet.

Kan ett batteri kapa effekttoppar?

Ett batterilager kan i vissa fastigheter användas för så kallad peak shaving. När fastighetens effektuttag börjar närma sig en viss nivå kan batteriet leverera en del av effekten. Belastningen mot elnätet blir då lägre under toppen. När belastningen sjunker kan batteriet laddas igen.

Om ett batteri är ekonomiskt motiverat beror bland annat på fastighetens effektprofil, nätavgift, batteriets storlek och hur ofta höga toppar uppstår.

Fyra steg för att minska effekttoppar

1.Ta fram effektdata. Identifiera när de högsta topparna inträffar.
2. Hitta orsakerna. Se vilka installationer som är aktiva under samma period.
3. Justera styrningen. Flytta, begränsa eller fördela laster där det går.
4. Följ upp resultatet. Jämför effektkurvan före och efter förändringen.

Först därefter går det att bedöma om större investeringar, exempelvis batterilagring eller nya styrsystem, är motiverade.

Lägre effekttoppar börjar med rätt data

På Powelon hjälper vi företag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att analysera energianvändningen och hitta åtgärder som kan minska både energikostnader och onödiga effekttoppar. Läs mer om vår energioptimering och hur vi arbetar med styrteknik, reglerteknik och energibesparande åtgärder.

Om ventilationen inte fungerar som den ska kan det ge problem med dålig luft, fukt, mögel och höga driftkostnader. Därför finns krav på återkommande kontroll i många byggnader. Den kontrollen kallas OVK. Den här texten förklarar hur OVK, FTX och ventilation driftoptimering hänger ihop, och hur rätt ventilation kan påverka både inomhusmiljö och energianvändning i en fastighet.

Vad är OVK?

OVK är en lagstadgad kontroll av ventilationssystem i byggnader. Syftet är att kontrollera att ventilationen fungerar på det sätt som var tänkt när systemet installerades och att inomhusmiljön är god för de personer som vistas i byggnaden.

Kontrollen omfattar bland annat luftflöden, funktion, drift och om systemet används på rätt sätt. Vid en OVK kan man upptäcka brister som påverkar både hälsa, komfort och energianvändning.

Det kan till exempel handla om:

• för låga luftflöden
• för höga luftflöden
• smutsiga filter eller kanaler
• felaktig styrning
• fläktar som inte fungerar korrekt
• obalans mellan tilluft och frånluft

Byggnadens ägare måste se till att OVK görs. Om den inte görs, eller om fel inte åtgärdas, kan kommunen kräva att det rättas till.

För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag är OVK därför inte bara ett krav. Den kan också visa vad som behöver förbättras i ventilationen.

Vad är FTX ventilation?

FTX är ventilation med både tilluft och frånluft där värmen i den använda luften tas till vara. Den gamla luften förs ut och ny filtrerad luft tas in, samtidigt som värmen återvinns. Det ger bättre luft i byggnaden och minskar värmeförlusterna.

FTX energibesparing uppstår eftersom värmen inte försvinner ut utan används igen. För att systemet ska fungera bra krävs rätt installation, rätt inställningar och fungerande styrning.

Skillnaden mellan OVK och FTX

OVK och FTX är inte samma sak. OVK är en kontroll. FTX är en typ av ventilationssystem.

• OVK visar om ventilationssystemet fungerar enligt de krav som gäller.
• FTX är en teknisk lösning som kan ge bättre kontroll på luftflöden och minska värmeförluster. 

Kopplingen mellan dem är ändå tydlig. En OVK kan visa om ett FTX system fungerar rätt. Den kan också visa om en äldre ventilationslösning ger brister som bör åtgärdas med justering, ombyggnad eller byte till ett mer energieffektivt system. I praktiken kan OVK vara startpunkten för ett större energi- och driftarbete.

Så påverkar OVK energin i fastigheten

Ventilation påverkar energianvändningen på flera sätt. Fläktar använder el. Luft som förs ut ur byggnaden innehåller värme. Ny luft som tas in behöver ofta värmas upp. Om ventilationsflödena är för höga kan fastigheten använda mer energi än nödvändigt. Om flödena är för låga kan inomhusmiljön bli sämre och risken för fuktproblem öka.

Det är här kopplingen mellan OVK energi och drift blir viktig. En OVK kan visa om systemet har fel som även påverkar energikostnaden.

Exempel på brister som kan öka energianvändningen är:

• ventilation som går med för höga flöden
• fläktar som går fler timmar än behovet kräver
• styrning som inte följer verksamhetens tider
• värmeåtervinning som inte fungerar som den ska
• smutsiga filter som gör att fläktarna arbetar hårdare
• givare eller spjäll som ger fel signaler

En godkänd OVK betyder att systemet uppfyller grundläggande krav. Det betyder däremot inte alltid att ventilationen är driftoptimerad. Därför ska man granska energin när ventilationen kontrolleras.

FTX energibesparing kräver rätt utförande

FTX kan spara energi, men bara om systemet är rätt installerat och sköts på rätt sätt. Om luftflöden, filter eller styrning inte fungerar som de ska minskar effekten. I vissa fall kan kostnaderna till och med öka.

För att få bra resultat behöver några viktiga delar kontrolleras:

Luftflöden

Luftflödena ska vara anpassade efter byggnadens användning. En butik, industri, skola eller bostadsrättsförening har olika behov. För höga flöden kan ge onödig energianvändning. För låga flöden kan ge dålig luft och fuktproblem.

Värmeåtervinning

Värmeåtervinningen ska fungera som avsett. Temperaturer, larm, bypass funktion och driftlägen behöver följas upp. Om värmeväxlaren inte arbetar rätt försvinner en stor del av nyttan.

Filter och service

Filter påverkar både luftkvalitet och energianvändning. Smutsiga filter ger högre tryckfall, vilket gör att fläktarna får arbeta mer. Det kan även leda till sämre luftflöden.

Styrning och reglering

Ventilationen bör styras efter behov. Det kan ske med tidkanaler, temperaturgivare, koldioxidgivare, närvarostyrning eller andra signaler. Rätt styrning minskar risken för att systemet går hårt när behovet är lågt.

Så kan du minska onödig energianvändning

Ventilation driftoptimering innebär att man justerar hur ett ventilationssystem arbetar för att få rätt luft och lägre energianvändning. Det handlar oftast inte om att byta hela systemet, utan om att förbättra det som redan finns.

Vanliga åtgärder är att man kontrollerar luftflöden, byter filter, justerar tider och ser till att styrning och värmeåtervinning fungerar som de ska.

När bör ventilationen ses över?

Ventilationen bör ses över när OVK visar brister, när energikostnaden ökar eller när boende och personal upplever dålig luft.

Kontrollera systemet vid renovering, ombyggnad eller ändrad användning av lokalen. En fastighet som tidigare användes på ett sätt kan få helt andra behov när verksamheten ändras.

Tecken på att ventilationen bör kontrolleras är:

• instängd eller dålig luft
• fukt på fönster
• återkommande luktproblem
• höga energikostnader
• ojämn temperatur
• klagomål från boende eller personal
• gamla fläktar, givare eller styrsystem
• återkommande anmärkningar vid OVK

Så kan Powelon bidra i ventilationsprojekt

Vi på Powelon arbetar med elinstallationer, styrning och energioptimering. Det innebär att vi ofta hjälper till i projekt där ventilationen behöver fungera tillsammans med andra system i fastigheten, som värme, kyla och el.

När det gäller FTX och ventilation kan vi ta hand om allt som rör el och styrning. Vi installerar, kopplar in och ser till att systemet fungerar som det ska. Vi hjälper även till med mätning, justering och driftoptimering så att anläggningen inte använder mer energi än nödvändigt.

Om en OVK visar att något behöver åtgärdas kan vi hjälpa till att rätta till problemen. Vi gör inte själva OVK-besiktningen om det krävs en oberoende kontrollant, men vi utför de tekniska åtgärder som behövs efteråt.

Läs mer om energioptimering

För många fastighetsägare, butikskedjor, bostadsrättsföreningar och entreprenörer finns det därför pengar att spara. Rätt åtgärder kan minska energiförbrukningen för kyla utan att tumma på funktion, drift eller livsmedelssäkerhet.

Här går vi igenom sju konkreta sätt att få en mer energieffektiv kylanläggning i butik och industri.

Därför drar kyla så mycket el

En kylanläggning i en butik eller industri jobbar ofta många timmar per dygn. Den påverkas av dörröppningar, ventilation, belysning, värme från människor, maskiner och hur lokalen används.

Det är sällan en enda sak som gör att energin sticker iväg. Oftast handlar det om flera små fel som tillsammans blir dyra.

Vanliga orsaker är:

• Felaktiga temperaturinställningar
• Bristande styrning
• Smutsiga kondensorer eller dålig luftcirkulation
• Onödigt långa drifttider
• Dålig samverkan mellan kyla, värme och ventilation

1. Börja med en energikartläggning

Det första steget är att ta reda på var energin tar vägen. Gissningar blir ofta dyra. Mätning ger bättre beslut.

En energikartläggning visar hur kylanläggningen arbetar över tid. Den kan visa om kompressorer startar för ofta, om temperaturen ligger onödigt lågt eller om anläggningen får jobba mot värme som kunde ha undvikits.

För en butik kan det handla om kyldiskar, frysdiskar, lagerkyla och ventilation. I en industri kan det röra sig om processkyla, maskinrum, pumpar, fläktar och styrsystem.

Läs mer om hur Powelon arbetar med energioptimering i Stockholm.

2. Se över styrteknik och reglerteknik

En kylanläggning blir energieffektiv när den bara gör det den ska, när den ska göra det. Styrteknik och reglerteknik är därför centralt. Rätt styrning kan anpassa driften efter belastning, öppettider, temperatur, fukt och andra signaler. Det minskar risken för att anläggningen går på hög effekt i onödan.

Exempel på åtgärder:

• Behovsstyrning av kyla och ventilation
• Justerade börvärden
• Smartare start och stopp
• Larm vid avvikande drift
• Bättre samspel mellan kylsystem, värme och ventilation

3. Ta vara på spillvärme

En kylanläggning flyttar värme. Den tar bort värme från ett utrymme och skickar den vidare. I många fastigheter kan den värmen användas bättre.

Spillvärme från kyla kan till exempel bidra till uppvärmning av tappvarmvatten, lokaler eller andra delar av fastigheten. Det är särskilt intressant i butiker, flerbostadshus, garage och fastigheter där kyla och värme finns i samma energisystem.

Det här kräver planering. El, styrning, reglering, värmesystem och kylsystem måste fungera ihop. Annars blir lösningen krånglig, dyr eller svår att följa upp.

RISE har också lyft hur installationsteknik och systemlösningar i livsmedelslokaler kan påverka energieffektiviteten. Läs mer hos RISE om energieffektiva livsmedelslokaler.

4. Mät temperaturer och driftdata

Det går inte att förbättra det man inte följer upp. En kylanläggning kan se ut att fungera bra, men ändå dra för mycket el.

Därför bör temperaturer, drifttider, larm och energianvändning mätas. Det gör det lättare att hitta mönster.

5. Minska onödigt värmeinsläpp

Kyla blir dyr när lokalen släpper in onödig värme. Det kan vara lampor, sol, öppna dörrar eller fel ventilation. När det blir för varmt måste kylan jobba mer och dra mer el. Därför räcker det inte att bara kolla kylmaskinen. Man måste även se över lokalen.

I butik kan man till exempel stänga dörrar till kyldiskar och justera belysning. I industri handlar det ofta om portar, fläktar och värme från maskiner.

6. Planera service innan problemen blir dyra

En kylanläggning utan rätt service drar mer el. Smuts, slitna delar och fel luftflöde gör att den jobbar sämre. Glöm inte vikten av service!

7. Välj rätt elinstallation från början

En energieffektiv kylanläggning kräver mer än rätt kylmaskin. Elinstallationen måste vara rätt dimensionerad, korrekt utförd och anpassad för styrning, mätning och framtida service.

Vanliga frågor om energieffektiv kyla

Hur kan man minska energiförbrukningen för kyla i butik?
Börja med att mäta drift, temperaturer och elanvändning. Därefter kan man justera styrning, minska onödig värmelast, se över service och undersöka om spillvärme kan användas i fastigheten.

Vad gör en kylanläggning energieffektiv?
En kylanläggning blir energieffektiv när den är rätt dimensionerad, rätt installerad, bra styrd och väl underhållen. Den ska kyla när behovet finns, inte arbeta hårdare än nödvändigt.

Kan spillvärme från kyla användas i en fastighet?
Ja, spillvärme kan ofta användas till exempelvis tappvarmvatten eller uppvärmning. Det beror på fastighetens system, behov och tekniska förutsättningar. En genomgång på plats ger bäst svar.

När bör en gammal kylanläggning bytas ut?
Det kan vara dags när anläggningen drar mycket el, kräver tät service, har svårt att hålla temperatur eller saknar bra styrning. I vissa fall räcker det med injustering och bättre reglering. I andra fall är byte mer lönsamt.

Varför är elinstallationen viktig vid kyla?
Elinstallationen påverkar drift, mätning, styrning och service. Fel utförande kan ge onödiga kostnader och sämre funktion. Därför bör arbetet göras av ett registrerat elföretag med rätt kompetens för el, energi och installationsteknik.

Är energioptimering bara aktuellt för stora fastigheter?
Nej. Större fastigheter, butiker och industrier har ofta störst besparing i kronor, men även mindre lokaler kan vinna på bättre styrning och lägre elanvändning. Det viktiga är att åtgärden passar behovet.

Hur gör man en energikartläggning?

• Först går man igenom underlag och driftdata.
• Sedan kommer platsbesök där man ser hur systemen körs.
• Därefter jämför man drift mot behov.
• Sist prioriterar man åtgärder efter kostnad, nytta och rimlig återbetalningstid.

Därför börjar energioptimering med en energikartläggning

En energikartläggning är ofta första steget i en energioptimeringsprocess. Enligt Energimyndigheten börjar energieffektiviseringsarbetet ofta där, eftersom kartläggningen visar hur mycket energi som köps in och används. För stora företag finns dessutom lagkrav på kvalitetssäkrad energikartläggning minst vart fjärde år enligt lagen om energikartläggning i stora företag, EKL. För mindre fastighetsägare och BRF:er är energikartläggning däremot normalt inget generellt lagkrav enligt EKL, även om andra energikrav kan gälla, till exempel energideklaration för många byggnader. Har du redan en energideklaration kan den ge bra bakgrund, men den har ett annat syfte och ersätter inte en driftinriktad energikartläggning.

Innan en energikartläggning

Samla rätt underlag från start

Innan en energikartläggning behöver beställaren plocka fram det som går att mäta mot. Det brukar vara elräkningar, driftdata, ritningar, tidigare besiktningsprotokoll, uppgifter om öppettider, driftstider och tidigare ombyggnader. Finns det äldre energideklarationer eller uppgifter om ventilation, värmepumpar, belysning och styrning ska de med direkt. Då slipper man gissa sig fram senare.

Bestäm mål, avgränsning och nivå

En vanlig miss är att starta för brett. En bra energikartläggning blir bättre när man vet vad man vill få svar på. Är målet att sänka effekttoppar, minska elkostnaden i garage, få ordning på ventilationen i en äldre fastighet eller hitta rätt nästa steg i en större energioptimering process? För stora företag ska kartläggningen ge en representativ bild av den totala energianvändningen och leda fram till kostnadseffektiva åtgärder.

Under en energikartläggning

Vad ingår i en energikartläggning?

Vad ingår i en energikartläggning? Kärnan är att gå igenom hur energi tillförs, används och var förlusterna finns. I praktiken brukar man titta på värme, ventilation, kyla, belysning, tappvarmvatten, driftmönster, styrning, reglering och ibland även delar av verksamhetsenergin. Energimyndighetens vägledning lyfter också att man ska identifiera betydande energianvändning och ta fram underlag för åtgärder och fortsatt plan.

För oss på Powelon blir det här extra relevant eftersom vi redan arbetar med energioptimering, elinstallationer och lösningar inom styrteknik och reglerteknik. Det gör att en energikartläggning i fastighet eller lokal inte stannar vid fina ord i en rapport. Den kan kopplas till riktiga installationer och riktiga förbättringar.

Så ser en bra energioptimering process ut efter rapporten

Efter en energikartläggning ska det vara lätt att se vad som bör göras nu, vad som kan vänta och vad som inte är värt pengarna. En bra rapport mynnar ut i en tydlig ordning för åtgärder. Först brukar man ta driftfrågor och styrning. Sedan mindre investeringar. Därefter större ingrepp som påverkar installation, teknikrum eller hela system. Det är ofta där en vettig energioptimering process skiljer sig från ett allmänt sparpaket som mest låter piggt på möte nummer tre.

Vad är skillnaden mellan energikartläggning och energideklaration?

En energideklaration visar hur mycket energi en byggnad använder och hur den ligger till energimässigt. Den kan också ge förslag på förbättringar. En energikartläggning går djupare och tittar på hur energin faktiskt används i vardagen, hur systemen fungerar och vilka åtgärder som kan ge effekt. För stora företag är energikartläggningen dessutom bredare och kan också omfatta verksamhetens energianvändning och transporter.

Vad beställaren bör kräva efter avslut

När energikartläggningen är klar ska beställaren få:

1. Rapport som visar hur läget ser ut idag och vilka delar som har kontrollerats

2. En enkel lista med förslag på åtgärder, vad de kostar och vad de kan spara

3. Underlag för nästa steg, till exempel mätvärden, råd för drift och förslag på uppföljning

4. Dokumentation från jobbet, om det också har gjorts installationer eller andra åtgärder

5. En plan för när resultatet ska följas upp

Läs mer om tjänsterna och om företaget Powelon.

Därför är dokumentationen viktig

Bra dokumentation sparar tid, pengar och huvudbry. Om något behöver ändras senare måste nästa elektriker kunna förstå hur installationen är gjord. Det gäller särskilt i större fastigheter, butikslokaler, garage, BRF:er och ROT projekt där många delar hänger ihop.

8 dokument som är viktiga efter avslutad elentreprenad

1. Relationshandlingar som visar hur det blev

Det första du ska be om är relationshandlingar. Det betyder ritningar och underlag som har uppdaterats efter hur installationen faktiskt blev utförd på plats.

Det kan till exempel vara:

• Elritningar
• Gruppförteckningar
• Schema
• Centralunderlag
• Uppdaterad märkning

2. Egenkontroll checklista för el

Egenkontroll för el ska visa att arbetet har kontrollerats under vägen och innan anläggningen togs i drift. Det ska inte bara vara något som sägs muntligt. Det ska finnas på papper eller i digital form. Det ska framgå vilka kontroller som är gjorda, datum och vem som har gjort dem. För dig som beställare är det ett viktigt kvitto på att jobbet verkligen har följts upp.

3. Egenkontrollprogram för el

Det är också bra att veta att ett elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram för el. Det är företagets arbetssätt för att planera, följa upp och kontrollera elinstallationer.

Som beställare behöver du inte få hela företagets interna pärm. Men du ska kunna få tydlig dokumentation från det jobb som utförts hos dig. Om entreprenören jobbar strukturerat märks det ofta direkt. Underlagen är tydliga, kontrollerna är signerade och det är lätt att se vad som är gjort.

4. Installationsintyg för el

Många vill också ha ett installationsintyg för el när entreprenaden är klar. Namnet kan skilja sig mellan olika jobb, men tanken är enkel. Du ska få ett dokument som visar vad som har installerats, var det är gjort och när arbetet blev klart.

Ett installationsintyg för el gör det enklare att följa upp entreprenaden i efterhand. Det blir också tydligare för fastighetsägare, förvaltare och framtida entreprenörer vad som lämnats över.

5. Provningsprotokoll och testresultat för större arbeten

Om något har mätts, testats eller provats ska det också gå att visa. Det gäller till exempel kontroller före idrifttagning och funktionstest efteråt.

Det brukar ofta handla om att man har kontrollerat att skydd fungerar som det ska, att rätt grupper går till rätt delar, att märkningen stämmer samt att anläggningen fungerar efter spänningssättning.

6. Gruppförteckning och märkning

En central utan rätt gruppförteckning skapar problem direkt. Samma sak gäller dålig eller gammal märkning. Därför ska du kräva att centraler, grupper och annan märkning är uppdaterad när entreprenaden är klar.

7. Manualer, produktblad och driftinformation

Om projektet innehåller styrning, reglering, energibesparing, batterier, värmepumpar eller annan teknisk utrustning behöver du mer än bara ritningar. Du behöver också produktblad, manualer och tydlig driftinformation.

Det är särskilt viktigt i fastigheter där man vill ha kontroll på energianvändning, drift och framtida service. Om du inte får den informationen blir det lätt att kunskapen försvinner så fort projektet är avslutat.

8. Lista över fel och åtgärder

Om det har varit fel, ändringar eller anmärkningar vid besiktningen ska allt skrivas ner tydligt. Du ska kunna se vad som varit fel, vad som har fixats och om det är något som inte är klart än.

Det här är extra viktigt i ROT projekt där mycket kan ändras under jobbets gång.

Det här ska du alltså kunna få ut

En bra egenkontroll av el bör visa:

• Vilka delar som har installerats eller byggts om
• Vilka kontroller som har gjorts
• Om något har mätts eller provats
• Vem som har gjort kontrollen
• När kontrollen gjordes